onsdag, september 12, 2012

Upp som en sol...

ner som en pannkaka! Eller hur va de nu?
Sist ja skrev va jag uppåt. Träningen var i gång igen. Dröjde inte länge förrän ryggen sa ifrån! :(
Tänk va lätt de vore om man bara kunde byta ut delar av kroppen lite snabbt?
Min rygg är inte roligt att leva med.
Jag känner mej hindrad att göra de jag gillar...
Om jag någonsin ska kunna gå ner de 15-20 kg som behövs kommer jag måsta svälta mej själv.
Och DET är HELT emot mina principer...

Keep on... and SMILE! Japp, så blir de... Jag fortsätter le och hoppas på att allt ordnar sej...
Kram på er!

3 kommentarer:

Therese sa...

Så trist att ryggen ska behöva hindra dig :-/ Du får ta det försiktig och göra det du kan, vila när det tar emot och ta det lungt. KRAM KRAM

Therese sa...

Jo, det var bra att reportrarna fokuserade på den yngre befolkningen denna gången, men saken är ju att frånvaron av akutvård drabbar ALLA. Är så ledsen och arg att vi inte ska få samma grundtrygghet och service som andra medborgare... :-/ KRAM!

Therese sa...

Hål i öronen kan ju var en bra morot att få om man slutar med tummen :-D
Luran har tjatat över ett år, emn näe var först helt emot hål, men så kom jag på vad jag gjorde då jg var liten... Jg blev nekad i sten pga risk för nickelallergi, så jag tog helt sonika mormors stoppnål och gjorde egna hål, å svea är ju rätt lik mig, ser till att få det som hon vill, så då tyckte jag det var bättre att hon fick "riktiga" hål *ler* KRAM!