Igår åkte jag och gubben till Lycksele för att bo på hotell och bara mysa. Vi såg båda fram emot resan. På morgonen tyckte jag att Elina kändes varm. Men någon riktig feber hade hon inte.
Vi lämnade av barnen hos mormor och morfar strax efter kl 10 och åkte i väg.
När vi kom fram passade vi på att handla lite innan de var dax att checka in. Vårat rum var jättefint och vi hade egen bastu. Jag och mannen bastade i flera timmar innan middagen. :)
Underbart!!!!!
Maten var supergod och jag njöt av varje tugga. Vid 23 tiden, då showen (Wallmans salonger) var slut gick vi upp till vårat rum.
Tänk om vi, när vi lade oss, visste vad som pågick hemma i Dorotea...
Elina hade under kvällen fått feber och en hemsk hosta. Vid halv 2 tiden vaknade mamma av att hon inte fick någon luft! Panik!!! Ett kruppanfall...
Hon ringde efter ambulans medans pappa gick med Elina till dörren så hon skulle få frisk luft.
Hon hade fått både kortisontabletter och inhalerat innan de blev bättre.
Mammas hjärta. :( De stora barnen hade blivit jätterädda.
Detta fick jag veta imorse när jag ringde hem. Mamma hade inte velat ringa och berätta. Hon vet ju hur jag är. Jag hade på nåt vis tagit mej hem då...
Kanske var lika bra att jag inte visste nåt?
Vi åkte hem tidigare än planerat från lycksele, men hann med en snabbvisit och hälsade på lilla farmor på lassa.
Väl hemma så åkte jag ner på sjukstugan för att dr skulle få lyssna på Elina. Han menade på att de mer satt bakom näsan idag... Dock är jag fundersam till de då hon hostade upp massa slem senare på eftermiddagen...
Har fått hem betapredtabletter. Ifall att de blir sämre igen.
Just nu sover hon, alla 3 barnen sover. Men hon andas väldigt tungt.
Jag lär inte sova många minuter i natt! :(
Hoppas hon är piggare imorn...
Blev ett tråkigt slut på en fin helg...
4 kommentarer:
fy låter som den erfarenhet vi fick med Svea för någon vecka sedan... Och Mikael var förbi å berättade om er farmor, förstår att du haft många tankar som snurrat. Tur att då å micke fick lite mystid tillsammans, det får en att orka vardagen! Styrkekramar till er <3
Det tror jag det att de stora barnen blev rädda,men morfar gjorde ju alldeles rätt Och mormor också som ringde efter ambulans, och vi får hoppas att hon blir pigg snart och inte behöver få det flera gånger.Kram
Huvva, stackars lill-tjejen... =( Hoppas hon kryar på sig! Förstår att man inte sover många minuter en sådan natt. Sköt om er! Kram
Fy så otäckt! Min ena son hade falsk krupp när han var liten och man hinner ju bli jätte skraj innan man vet vad det är.
Kanske lika bra att du inget fick veta, så ni kunde få mysa lite tillsammans innan det var dags att åka hem igen.
Kramar
Skicka en kommentar