fredag, januari 09, 2009

Tankar...


Var inne och läste på en annan blogg nu på morgonen. Hamnade där genom en slump. Kanske var det ödet? Jag vet inte. Många tårar har runnit på mina kinder...
Saknaden efter Oscar gör sig påmind när jag läser om andra föräldrar till änglabarn.
Livet är så orättvist.
Oscar. Varför var du tvungen att vara sjuk? Vad hade jag gjort för ont? Varför var just JAG tvungen att mista min son?
Vem bestämmer vilka barn som får stanna och vilka barn som måste lämna sina föräldrar?

Oscar-du är i mammas hjärta. För alltid. Jag kommer aldrig att glömma dig. Jag har alltid ett barn för lite. 5 år skulle du ha varit nu. En stor pojke.
Mammas hjärta gråter.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jättekram till dig gumman!! Du är så himla stark och positiv, det ska du veta.
//Sanna